Grundskyddet i pensionssystemet behöver utredas 

Förmånerna i grundskyddet är svåra för pensionärerna att förstå, menar Pensionsmyndigheten som tagit fram en ny rapport. 

Det kan leda till att pensionärer som har rätt till en del av förmånerna riskerar att få fel belopp eller inte få del av dem alls. Dessutom är målet för grundskyddet oklart. I rapporten Alternativ för ett enklare grundskydd visar Pensionsmyndigheten på vägar för att förenkla systemet. Myndigheten menar även att en statlig utredning för att analysera grundskyddet bör tillsättas.

De som på grund av ålder inte arbetar längre har ofta svårt att själva påverka sin ekonomi. För äldre finns därför ett generellt grundskydd i pensionssystemet. Grundskyddet garanterar en viss inkomst för dem som inte har tjänat in en tillräcklig egen inkomstgrundad pension. Pensionsmyndigheten menar att det finns problem med hur det nuvarande grundskyddet är upplagt.

− Syftet med de olika förmånerna är delvis oklara och delvis motstridiga. Pensionsmyndigheten ifrågasätter om reglerna idag är ändamålsenliga, säger Ole Settergren, analyschef på Pensionsmyndigheten.

Det finns fyra förmåner för grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet:  garantipension, bostadstillägg, särskilt bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd. De är svåra att förstå och har införts vid olika tillfällen med olika syften. Regelverken för att ansöka om rätt att få dem skiljer sig även åt.

När det nuvarande pensionssystemet infördes i mitten av 90-talet valde lagstiftaren att behålla delar av det gamla systemet, bland annat hur bostadstillägget är utformat. Under åren har sedan flera andra förmåner i grundskyddet införts. Ytterligare en viktig aspekt är att det inkomstpensionstillägg som infördes 2021 är i konflikt med såväl grundskyddets som det inkomstgrundade pensionssystemets logik.

− Dagens grundskydd har ärvts och byggts på under många år. Som det nu är konstruerat ger det i närmast intrycket av ett lapptäcke. Det har inte heller gjorts någon samlad analys och bedömning av mål och hur de olika delarna samverkar. Om syftet med grundskyddet är att så effektivt som möjligt motverka ekonomisk utsatthet så är dagens grundskydd vare sig enkelt, träffsäkert eller ekonomiskt, säger Ole Settergren. 

− I rapporten ger vi exempel på ett alternativ som bättre skulle uppfylla ett sådant tänkt syfte. Rapporten analyserar också möjliga mindre förenklingar inom ramen för nuvarande regelsystem. Vi anser att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att analysera och föreslå tydliga mål och ändamålsenliga regler för att nå dessa mål, säger Ole Settergren. 

Trygghetspension inom ramen för sjukersättningen 

Från och med den 1 september 2022 införs en trygghetspension inom ramen för sjukersättningen som ska möjliggöra en ökad ekonomisk trygghet för personer som slitit ut sig under arbetslivet och som i dag ofta tar ut ålderspensionen i förtid vilket leder till en livsvarigt lägre pension. 

- Nu införs trygghetspensionen. Det är en avgörande insats för ekonomisk trygghet för personer som slitit ut sig under arbetslivet och inte orkar till pensionen, säger socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

Nuvarande regelverk för rätten till sjukersättning tar ingen hänsyn till ålder, vilket innebär att en 64-åring bedöms på samma sätt som en 34-åring. Detta innebär att många personer som får avslag på sin ansökan om sjukersättning i stället tar ut sin ålderspension i förtid, vilket leder till en livsvarigt lägre pension.

Nu införs särskilda regler för försäkrade personer som har som mest fem år kvar tills de uppnår den ålder då de inte längre kan få sjukersättning utbetald. 

Källa: Regeringen


To the top