Nyheter från Förbundet


Långtidsutredningen presenteras med temat ojämlikhet. I utredningen kartläggs bland annat varför ojämlikheten ökat och hur den kan komma att utvecklas de närmaste 15 åren.  Syftet med långtidsutredningen är att vara ett viktigt underlag till utformningen av den ekonomiska politiken framöver. 

Här är några av de samhällsutmaningar som Sverige står inför och som beskrivs i långtidsutredningen. 

Inkomstskillnader har ökat  - Sverige har under lång tid haft små inkomstskillnader, sett ur ett internationellt perspektiv. Sedan början av 1980-talet har skillnaderna dock ökat, och Sverige har närmat sig nivån i många andra europeiska länder.Utredningen visar att de ökade inkomstskillnaderna främst beror på att kapitalinkomsterna ökat. De är koncentrerade till den övre delen av inkomstfördelningen. De ökade skillnaderna beror till viss del också på att transfereringarna halkat efter övriga inkomster. Spridningen i arbetsinkomster har dock minskat något. Löneskillnaderna har i och för sig blivit större. Men det har motverkats dels av att arbetstiderna har ökat för dem som arbetar minst, dels av att sysselsättningsgraden är högre.


Ojämlikheten kommer troligen att fortsätta öka fram till 2035 - I ett framåtblickande perspektiv talar mycket för att inkomstskillnaderna kommer att fortsätta öka om inte politiska åtgärder vidtas. Inkomstskillnaderna ökar även där transfereringarna utvecklas starkare och kapitalinkomsterna ökar långsammare än tidigare. Skillnaderna kommer däremot att öka mer om kapitalinkomsterna och transfereringarna utvecklas ungefär som de gjort hittills. Inte heller en förbättrad integration av utrikes födda från Afrika och Asien är tillräcklig för att minska de sammantagna inkomstskillnaderna. 


Utmaning att tillhandahålla vård, skola och omsorg framöver - Välfärdstjänsterna vård, skola och omsorg bidrar till en mer jämlik fördelning av samhällets resurser, eftersom dessa tjänster finansieras via skatter och ges till individer efter behov. En åldrande befolkning innebär att behovet av välfärdstjänster, inte minst äldreomsorg, kommer att öka de närmaste 15 åren. Denna utveckling utgör en utmaning för offentlig sektor. 

Utredningens analys visar att Sverige klarar att finansiera de ökade behoven av välfärdstjänster. Utmaningen består därför främst i att hitta personal som kan producera vård och omsorg till en allt äldre befolkning, eftersom behoven kommer att växa snabbare än den arbetsföra befolkningen. Denna utmaning väntas bli större på landsbygden än i städerna och kan därför komma att påverka välfärdens fördelning mellan olika delar av landet.


 - RPG:s direktor, Eva B Henriksson säger att "det är viktigt att de politiska partierna samarbetar för att hitta långsiktiga och stabila lösningar på samhällsutmaningar som gör att Sverige kan fortsätta vara det välfärdssamhälle som våra föräldrar och förfäder under många, strävsamma år byggt upp."

Eva fortsätter "att göra arbetet i äldreomsorgen mer attraktivt så att fler vill arbeta med äldre är en central fråga. Det handlar om löner, arbetsvillkor  men också om vidareutvecklingsmöjligheter. Delade turer skulle till exempel aldrig accepteras i mer manlig kommunal service. RPG har tidigare varit positiv till utredningen om handlar reglering av yrket undersköterska. I den utredningen tas bland annat upp arbetsvillkoren för äldreomsorgspersonal och vad som måste göras för att fler unga ska vilja utbilda sig inom äldreomsorgen."


Fakta; Långtidsutredningen publiceras av Finansdepartementet med cirka fyra års mellanrum och syftar till att ge underlag till utformningen av den ekonomisk-politiska debatten. Den första utredningen skrevs 1948 och den nu aktuella Långtidsutredningen 2019 är den tjugotredje i ordningen. Arbetet leds av tjänstemän på Finansdepartementets ekonomiska avdelning som också tar fram huvudbetänkandet. Till skillnad från andra statliga utredningar fastställer regeringen inte några direktiv för Långtidsutredningen.


Källa: pressmeddelande från Regeringen 2019-12-16

To the top